Nyfiken och lättrurad!

Att skvallerblaskor vill sälja nr är ju inget nytt, inte heller att de bombaderar första sidorna med låååångsökta rubriker som oftast inte innehåller någon som helst sanning över huvudtaget.
Likt förbannat kan jag inte låta bli att köpa en och annan ibland. Man står i kassan och väntar på sin tur när blicken faller på den ena blaskan efter den andra. Nyfiken och ja, lättlurad, förfasas man över rubrikerna som inte alltför sällan talar om hur sårad någon är, eller hur illa någon har betett sig offenligt.
Min första tanke när jag får förstasidorna upptyckt i nyllet, ja för vare sig man vill eller inte så står de värsta skvallertidningarna på bästa försäljningsplats brevid sista-minuten-godiset i kassan, är "yeah right, eller hur, det stämmer sääkert", Andra tanken som följer är "men oj, jaa tänk om?" . och vips har tidningen hoppat ner i korgen.
Det här gången var jag så här lättlurad.




"TV-Bonden" och och Louise, de som var såå kära, jag gladdes faktist med dem här på andra sidan tv rutan när de fick varandra i höstas.
Efter närmnre eftertanke så borde jag väl fattat att det inte går någon nöd på de två. Jag menar låt säga att Hon HADE övergivit Per-Ola så hade de väl ändå kryddat första sidan bättre än så här?! Att jag aldrig lär mig :/
Nej nu ska jag strax hämta lillan på dagis, får läsa mer "skvaller" i kväll!